Efter 1-1 mot Jönköping Södra är nu drömmen om ett allsvenskt avancemang så gott som fullständigt grusad. Det är nu elva poäng upp till tvåan BP (och därmed direktuppflyttningsplats) och sex poäng upp till tredjeplatsen (kval), men Halmstad som just nu innehar den platsen har en match mindre spelad.

Foto: Andreas L Eriksson
Det kanske inte låter som mycket, men med tanke på Östers, Halmstads och BPs fenomenala form som inte tycks bedarra ska det oerhört mycket till om vi ska kunna avancera till någon av de tre platserna – även om vi skulle börja vinna matcher. Vilket vi inte gör. Endast en seger på de senaste nio matcherna är helt enkelt för dåligt för en uppflyttningskandidat.
Frustration och lättlästa
Hammarbys problem de senaste matcherna (egentligen sedan vår fantastiska start på säsongen avrundades med förlust hemma mot Assyriska i den sjunde omgången) har varit att framförallt vårt anfallsspel varit alltför lättläst.
Egentligen är det fel att hänga ut enskilda spelare, men det är svårt att hitta en spelare i Hammarbys trupp som just nu är mer obalanserad än Sinan Ayranci. Hans motgångar i spelet (bara ett mål på tolv matcher) har uppenbarligen gjort att det rinner över för honom – igår i matchen mot J-Södra stod han för några riktigt fula efterslängar, och han ska vara glad att han inte blev utvisad tidigt i den andra halvleken. Tittar man mer på spelet är det lätt att konstatera att han ofta tappar bollen när han har den på marken, hans yviga spelstil är lättläst och försvararna tar allt som ofta bollen av honom. Inte ens i luftrummet (karln är ju stor!) är han på något sätt dominant. Å andra sidan är det inte enkelt att vara ’ensam’ centertank mot två mittbackar, eller i praktiken tre försvarare eftersom en defensiv mittfältare eller ytterback alltid ger understöd.
Men problemet är i grunden att Hammarby blir väldigt lättlästa. Även om vi har två bra yttrar i Mikael Rynell och Christophe Lallet är det rätt enkelt för motståndare att störa deras uppspel. Sinan blir oerhört isolerad, och det blir inte bättre av att han inte är speciellt rörlig. Vi på Bajenstatistik anser att en mer snabbfotad central anfallare bättre skulle passa vårt spel, eftersom det skulle ge Castro och Rynell fler möjligheter att göra instickare i djupled mellan mittbackarna, den centrala anfallaren blir mer oberäknelig och vårt kontringsspel blir tydligare i sina linjer.
Vi tappar ju självklart ett bollplank, men vi har sett att den taktiken helt enkelt inte fungerar – senast igår mot J-Södra.
Efter Nicklas Lindqvists fantastiska inhopp mot Öster hade vi hoppats få se honom betydligt tidigare i matchen, kanske redan från start. Vårt förtroende för Gregg är orubbat, vi är övertygade om att han är den rätte tränaren för Hammarby, men om spelet börjar gå i stå ute på plan kan han verkligen göra förändringar tidigare i matcherna. Det skulle vara mycket intressant att se Linkan redan från start mot motståndare som igår, hans snabbhet är ju legendarisk.
Även Billy Schuler har visat att han fungerar på topp. Han har ju spelat mest ytter, och har gjort ett mål. Visserligen var han direkt dålig mot Öster, och fick ge plats åt Nicklas Lindqvist redan i halvtid, men vår uppfattning är att han är en central anfallare.
Mittfältet och backlinjen fungerade väl igår. Castro-Tello var tillbaka efter avstängningen mot Öster, och han är fantastisk duktig som trequartista, men hans alternativ blir som sagt färre med Sinan Ayranci helt ur form framför honom. Mikael Rynell fick vackert skruva in en frispark, även om den inte såg otagbar ut. Rynells tvåfotare är mästerliga, och i den mannen har vi en stor (liten) spelare. Christophe Lallet hade det svårare, men hans spelstil är sån – ibland fungerar hans dragningar och flängiga spelstil, andra matcher blir han mer eller mindre helt utraderad av motståndarna. Baggio gjorde också en bra match, men även han kom med ett par efterslängar vilket signalerar frustration och obalans.
Speciellt intressant var det att se Max Forsberg på högerbackspositionen. Det är ju en nygammal roll för Max, och det syntes hur trygg han tycktes vara i den. Noterbart är hur mycket mer stabil hela högerkanten blev med Max på högerbacken (jämfört med när José eller Billy B spelat där). Max kom ofta högt uppe i anfallen, och frågan är om han inte har de bästa inläggen i Hammarbys trupp tillsammans med Rynell? Vi ser honom gärna från start hemma mot J-Södra efter uppehållet.
Daniel Theorin och Marcus Törnstrand har ju kamperat ihop i mer eller mindre varje match sedan säsongsstarten, pga von Schleebrügges oturliga hjärnskakning. Nu är Schleebrügge snart tillbaka (han satt på bänken igår), och i min värld är det HELT solklart att vi måste göra följande förändring: Törnstrand ut, Schleebrügge in. För även om Törnstrand varit stabil under säsongen så går han bort sig minst ett par gånger per match. Han har också ett mycket lynnigt humör, vilket ofta renderar i gula kort och onödiga frisparkar, som mer än en gång har lett till baklängesmål. Vår uppfattning är att Schleebrügge kan ingjuta mer lugn i backlinjen tillsammans med Theorin och ge Figueroa den bas han behöver för att kunna vara mer offensiv, vilket behövs med vår spelmodell.
Nu har laget mer eller mindre tre veckor på sig efter en vårsäsong som måste betraktas som ett misslyckande, inte minst pga den bra starten. Kan Gregg hitta en vinnande formel igen? Kan Sinan ta sig ur sin djupa svacka? Får Schleebrügge debutera mot J-Södra?
Den som lever får se!
Mer på Bajenstatistik:
Matchstatistik från J-Södra vs Bajen
Spelartruppens statistik



